Östgötaleden: Bjärka Säby – Vidingsjö

Fina stenar

Tidigt en lördagsmorgon klev vi ur sängen och åt en rejäl helgfrukost bestående av bananpannkakor och nybryggt kaffe. Packat hade vi gjort i förväg, så när som på matsäcken som gjordes i ordning samtidigt som frukosten tillagades. Så kom det sig att vi halv åtta stod vid en busshållplats och väntade. Vi gick sträckan som dagstur och inledde med att åka till Bjärka Säby.

Förra året gick vi samma sträcka i omvänd riktning och då med två övernattningar. Sträckan på 19 km (plus anslutning och eventuella avstickare) är lättgången och inga svårigheter att hinna med på en dag. Vill man lägga in övernattning finns det några vindskydd och gott om ställen där det går att slå upp tält. Om man vandrar den tid på året slottscaféet är öppet så är det ett stort plus. Då den här höstvandringen var för sent på säsongen lämpade det sig istället väl att istället avsluta med en trerätters belöning hemma. Färskt vatten finns att tillgå i Hamra, Hovetorp och Vidingsjö men för att slippa fundera på när vi skulle fylla på bar vi en dagsranson med vatten från start. Även vad gäller förtäring så hade vi allt med oss i ryggsäcken.

Bron vid Bjärka Säby

Från Bjärka Säby busshållplats går man förbi nya slottet och genom slottsparken. Parken är även fårhägn. När man kommer till bron vid hembygdsgården så har det byggts en ny väldigt bra gångbro under bilbron så man behöver inte längre oroa sig för vart man skulle ta vägen om det mot förmodan kom en bil. Ombyggnation av det området verkar fortfarande pågå och just för stunden verkade det inte finnas någon grind/färist i bruk så vi skuttade över staketet för att ta oss ur fårhägnet. Sträckan efter bron tyckte vi var dåligt markerad förra året och kunde glatt konstatera att leden markerats om sedan dess. Vi såg nya ledstolpar och markeringar målade på träd. Den här gången kändes karta överflödigt för att hitta även om man bortser från att vi gått sträckan tidigare. Karta kändes tryggt att ha utifall och rekommenderas.

Spegelbild vid Hovetorps slussar

Den här sträckan av leden bjuder på mycket omväxling. Man går mestadels på stig men även en hel del på småvägar. Det är flackt; i synnerhet när man går längs med Kinda kanal. Växtligheten bjuder på ängar, åkrar, eklandskap, och urskog. Leden går genom minst två naturreservat. Flera möjligheter finns för avstickare.

Vår vandring uppmätte 23 km och tog lite drygt 8 timmar. Tiden inkluderar pauser för fika, lunch, 2 geocaches, svampplockning och 140 foton. Vi stannade även för att beundra höstfärger och vilda djur.

Den där guldkantade belöningen i matform som vi lockade oss själva med kan vara lite av en efterkonstruktion. Vi funderade nämnligen ut vad vi skulle äta medan vi vandrade. Till förrätt smörstektes en del svamp som vi hade tagit paus för att plocka tidigare under dagen. Svampen serverades med manchegoost och flingsalt. Huvudrätten bestod av kyckling som hade fyllts med fetaost och lindats i lufttorkad serranoskinka. Till den hade vi rosmarinkryddade rotsaker och en kall sås på fetaost, crème fraîche och yoghurt. Sedan avslutade vi middagen med crème brûlée.

 

Enskild bojkott av usla reklamer

Det här är något av en bump av en text som likt en Aha-upplevelse lyckades sätta ord på några tankar jag hade. I skrivande stund närmar det sig ett år sedan Josh skrev om usla kampanjer och vad det innebär att genomföra bojkott som en enskild individ. Effekterna av vad en individ gör kanske inte är stora eller ens märkbara för dem som tagit fram eller betalat för kampanjen, men man kan uppnå en viktig förändring på individnivå. Genom att bojkotta de företag som har kass reklam så bidrar inte individen till att de kan bekosta så dålig reklam. Hans samvete är rent.

Jag gillar sättet att tänka och tror att om fler faktiskt gjorde samma resonemang och följde sitt samvete skulle reklam utformas bättre. För reklamen ser ut som den gör för att det säljer. Det är åtminstone det återkommande argumentet man hör när företrädare försvarar sin reklam mot anklagelser om att den är för objektifierande, fördummande eller andra varianter av kort och gott dålig. Dålig reklam är för lätt att komma undan med. Stavfel? Asså, det var med flit för att få dig att reagerade på det! Kass bild? För att få din uppmärksamhet. Fel på layouten? Medvetet för att påverka ditt omedvetna.

Min sambo och jag går i tankar på att skaffa bil och en reklamsnutt från Hyundai har petat ner dem flera pinnhål som alternativ. Med ordval som öknar är färglösa och vintrar är varma så är de inne på till synes falska påståenden som ibland visar sig är sanna. Jag utgår ifrån att reklam vill påverka mig att få positiv association; säga att deras produkt är bra. Så vad har de för baktanke med att ge mig intrycket att de är falska? Är de nöjda med att jag återberättar på en blogg att de trots allt kanske skulle kunna vara bra i undantagsfall?

Jag har gillat distraktionen i form av handling i ICAs reklamer med Stig mfl. men deras senaste tilltag med kompispriser åt alla är lika avskräckande som; ”Special plice for you my fliend. Wold wide wallanty! No ploblem.”. Nästa gång saldot börjar sina på ICA-kortet kommer jag tänka till en extra gång.

Ditt bidrag till att göra världen lite bättre idag blir att ta dig en funderare vilken reklam du ogillar.

 

Helenes första maffiakväll

Det här är ett inlägg med anteckningar från en maffiakväll. Maffia är ett socialt sällskapsspel med asymmetrisk information. Det är ett rollspel där man inte vet vad de andra spelarna har för roller.

Vi hade med kakor. Det var uppskattat och refererades till förvånansvärt många gånger i diskussioner om vilka som gjort något misstänkt eller gynnsamt för byn.

Kvällens första spel började med att Erik blev mördad. Om minnet är rätt så var vi 14 spelare. Första dagen blev maffiamedlemmen Lina hängd efter att ha trasslat in sig på frågan om hon var maffia. Sedan lynchades och mördades det ganska gott om bybor. Det hela vände till byns fördel igen efter att maffia-Johan (dvs undertecknad) försvarat sig för ihärdigt och dragit misstankarna emot sig. Olle var ensam maffia kvar och lyckades hålla sig utom misstanke. Med fyra personer kvar valde byn att gå till natt utan lynchning. Bland de tre som var kvar lyckades byborna Helene och Sigge komma överense om att det var Olle som var maffia och byn vann med minsta möjliga marginal. En spännande första match där nykomligen Helene höll sig vid liv genom hela spelet.

Spel nummer två så var vi 17 stycken. Första lynchningen hängdes en Don eller maffiaboss (visas som god vid undersökning). Olle hade blivit anklagad för att vara lik sig själv från förra spelet då han var maffia. Undertecknad spelade watcher och blev mördad andra natten. Innan jag dog hann jag se att Helene hälsade på hemma hos Markus. Då jag som död kunde konstatera att Markus var vid liv hade jag goda skäl att anta att Helene hade en god specialroll. De flesta icke dödande specialrollerna är goda. Antagandet visade sig vara riktigt. Helene var polis och hennes role claim blev den första snöbollen i ett lavinartat resonemang som med 7 personer kvar resulterade i att den enda kvarvarande varulven lynchades. Polisen pekade ut en bybo som god och en spelare som ond. Den onda spelaren replikerade med role claim Miller (passiv specialroll – bybo men visas som ond vid undersökning) . Vid förestående hot om lynchning gjordes role claim av så väl role blocker som vigilant. Då allas historier stämde överense beslöt sig byn att lyncha den tystlåtna nybörjaren som fram tills innan lavinen var utom misstanke.

Tredje omgången gjorde jag något så ovanligt som en role claim första dagen. Bakgrunden var att jag tidigt frågades ut grundligt angående eventuellt minspel då spelledaren berättade att två mördats första natten. Det brukar sällan finnas mycket att gå på första dygnet så det fanns risk att byn under tidspress skulle kunna falla tillbaka på att vilja lyncha mig eller att jag skulle bli undersökt under natten. Mitt rollkort var den skjutgalne bybon – alla som besöker mig på natten blir skjutna. Efter en del gruvande valde jag att bekänna färg och gick ut med att det vore en dum idé för positiva specialroller att granska mig nattetid. Byn köpte detta och maffian likaså vågade sig aldrig på att mörda mig. Detta gjorde att jag hängde mig kvar till slutet. Efter några omgångar hade byn lynchat maffia, bybor och en seriemördare. Av de ursprungliga 14 återstod 6 och övertygade om att det endast återstod en maffia valde byn att lyncha en av de två mest misstänkta. Vi lynchade tyvärr Helene som var bybo och vad vi inte visste var att det återstod två maffia. Maffian gick till natt och avslutade med lyncha mig som sista bybo. Kudos till Henrik som lurat oss upp på läktaren.

 

Den där väderkvarnen

I det som i brist på annat får utgöra min årskrönika för 2009 skrev jag om en väderkvarn som vi hittade under en roadtrip. Koordinaterna till sevärdheter hade vi fått från en av Helenes kompisar. Närmare bestämt hennes bästis som hon inte hade sett på länge.

Utöver att vattna blommor började vi göra andra saker tillsammans. Tex så hittade vi inte till en väderkvarn. Sedan hittade vi till en väderkvarn. På hösten hade vi vår första officiella dejt, när hon följde med som min +1 på ett bröllop. Hon gick då fortfarande under benämningen blomvakten bland mina vänner.

Ganska precis ett år efter den roadtrip när vi besökte väderkvarnen gav vi oss ut på en ny roadtrip. Under året som gått har vi börjat med geocaching. Det är en världsomspännande hobby som påminner om orientering med GPS och inte sällan med inslag av skattjakt. En av helgens höjdpunkter var att göra ett återbesök till väderkvarnen. Denna gång i egenskap av geocachare. Efter lite letande hittade vi den gömma som låg bakom att bästisen hade koordinater till platsen från första början. Cirkeln var sluten. Tidigare samma dag hade vi för övrigt träffat bästisen, vilket blev första gången hon och undertecknad sågs.

 

Östgötaleden: Vidingsjö – Bjärka Säby

Midsommarhelgen passade vi på att vandra en delsträcka (nr 5) av Östgötaleden. Vi gick ungefär 25 km och hann med två övernattningar. Vi ville testa utrustningen inför fjällvandring senare i sommar men vi gjorde det också för upplevelsen i sig.

Lägereld och stormkök

På midsommarafton jobbade Johan till 18 så vi hade förberett ryggsäckarna torsdag kväll och kom iväg hemifrån vid sjutiden på fredagen. Med anledning av den sena starten gick vi inte så långt första kvällen. Vi gick först ca 4 km till Vidingsjö motionscentrum för att ansluta till leden och därefter drygt 2 km längs med leden till ett vindskydd vid Ekäng. Vandringen går genom och längs med naturreservatet Vidingsjöskogen och bjuder på mycket vacker natur. Vi lagade middag på stormkök och övernattade i vindskyddet. På kvällen gjorde vi upp eld i eldstaden för att hålla myggen borta. Den brann ut innan vi lade oss att sova så morgonen därefter vaknade vi lätt myggbitna. Under natten hörde Helene rådjur uppehålla sig strax utanför vindskyddet. Är man inte morgonpigg kommer säkerligen en och annan motionär att passera innan man kravlat ur säcken. Under vår vistelse såg vi tre personer på kvällen och två på morgonen samt 1+3 hundar.

Lördagen började med den roligaste vandringen av etappen. Leden går bitvis genom och längs med naturreservatet Ullstämmaskogen och inte sällan får man gå på spång genom sankmark. Där såg vi Järpe med ungar. Johan såg även ormvråk ovanför träden. Efter Svennersborg övergår naturen till ett odlingslandskap med omväxlande åkrar, hagar ochskogar. Där tittade vi länge på två bivråkar som lät som vildvittror.

Det finns avstickare till Hjortkälla och Styvinge fornborg men vi hade lite precis med vatten så vi valde att gå på längs med leden. Avstickarna besökte vi senare som dagsutflykt. Vi cyklade och anslöt till leden i höjd med Sturefors och gick sedan därifrån. På hemvägen tog vi en avstickare till badplatsen i Sturefors.

Nyponrosor

När vi gick leden mötte vi få andra vandrare. Kanske var det valet av datum som gjorde att vi inte såg någon endaste motionär vid Vidingsjö. På lördag blev vi imponerade och förvånade då en äldre motionär sprang ikapp, saktade ner och pratade för att sedan springa ifrån oss. Han som sprang om oss hade grånat hår och berättade att han förr brukade cykla mountainbike längs med leden men att flera sträckor växt igen för mycket. Med vår packning (~15 kg) på ryggen kände vi oss som sköldpaddor när han satte fart igen.

Vår vandringshelg så tog vi lunchpaus vid Hamra sluss. Vi fyllde färskvatten och besökte WC. Där finns även dusch och kokplatta. Enda stället vi såg husvagn/husbil och det är förståeligt att de valde att stå just där.

Från Hamra slussar går leden ett hundratal meter längs med kanalen för att komma fram till Hovetorps slussar. Där i mellan mötte vi en tofsvipa med ungar. Då leden går mellan kanalen och elstängsel kunde vi endast gå på eller vända helt om. Vi tog därför långsamt oss steg för steg närmare tills tofsvipan äntligen slutade skrika åt oss och istället förflyttade sig ut på åkern och kallade ungarna till sig. Ytterligare några minuter  efter det kunde vi fortsätta vår vandring.

Väl framme vid Hovetorp slussar köpte vi glass i kaffeboden. Vandraren bör icke ha förvänta sig något motsvarande Åbacka café då detta inte är ett café utan som namnet antyder en bod där man kan köpa kaffe. Kran för färskvatten finns och toalett lika så. Ett stenkast ifrån leden finns ett vindskydd med fin utsikt men som ändå inte föll oss i smaken. Vid såg ingen bra tältplats vid Hovetorp och fortsatte därför och där leden viker av strax innan Stora Rängen fortsatte vi rakt fram och slog länger vid stranden. Stranden består bitvis av klippor och släta stenar. Vattnet var lite väl svalt vid midsommar men senare på säsongen skulle det locka till bad. När vi var där såg vi dem bygga en brygga som troligtvis bör lämpa sig för bad.

Solnedgång via Stora Rängen

Efter frukost fortsatte vi på söndagen vidare till Bjärka Säby. Bitvis var det den delen av leden väldigt glest mellan markeringarna. Lita på att det är rätt väg!Även om du inte sett någon markering på en stund så finns det pilar vid korsningar. Vi var lite sugna på att hinna med en buss så vi tog inte avstickaren till Fornhemmet trots att man går förbi vid områdets entré.

Efter att ha korsat Säbybro tar man vänster och går genom slottets fårhage fram till nya slottet. När man lämnar fårhagen finns en badplats så ta gärna med badkläder! Vid nya slottet i Bjärka Säby är det väl värt tiden att lämna leden och besöka Slottskaféet. För oss var Bjärka Säby slutdestination så vi åt lunch och fikade i väntan på bussen hem. Hållplatsen ligger mitt emot gamla slottet. Från nya slottet tar man vänster och följer vägen söderut bort från Linköping något hundratal meter.

 

Optimalt intag av järn

Nu har det mesta kring att vara blodgivare blivit rutin men det är en sak jag inte lyckats få grepp om. När bör man äta de järnpiller som man får i samband med blodtapp?

Första gången fick jag instruktion att de skulle ätas dagligen i samband med måltid och då helst frukost. Har vid annat tillfälle fått höra att det helst är i samband med middagen pillret ska sväljas. Nu senast fick jag veta att det är 2-3 piller per vecka och strax innan man lägger sig att sova som är bäst.

När tycker du att man bör inta järnpiller? Varför?

 

Väl kämpat!

Även om det kändes som att det mesta var emot Bollnäs GoIF/BF och jag våndades igenom sista delen av matchen gläds jag över att det trots allt blev silverplatsen. Att spela final för första gången sedan 1956 är stort.

Inom idrott pratar man ofta om att ha det där lilla extra med eller mot sig. En match där väderleksprognosen såg ut som den gjorde så var det mer än en liten fördel att få välja sida. Inom idrotten är det svårt att hitta något mer  slumpartat än slantsinglingen. Turen var inte på Bollnäs sida.

Domarinsatsen var över lag god och det är inte min mening att lägga skuld på domaren, men två händelser gör att det finns fog för att säga att Bollnäs inte hade domsluten med sig. SVT hade inte några tydliga bilder men lätt partisk som Bollnäs-fan tyckte jag att det var en touch, men 2-1 målet dömdes bort. Det andra jag tänker på inträffade så sent i matchen så det är tveksamt om det hade kunnat ändra utgången. Vid ställningen 1-3 avstår domaren att blåsa straff då en Bollnässpelare blir brösttacklad bakifrån. Kommentatorn på SVT Play konstaterade torrt att domaren inte skulle ha tvekat att blåsa straff om den situationen hade uppstått i mindre spännande matchminut.

Det ville sig inte helt enkelt.

Ryktet säger att det var 40 (!!) bussar från Bollnäs som bidrog till publikrekordet på Studenternas. Det betyder i runda slängar att 2000 personer från en ort på 12,5 tusen tog sig dit för att se finalen live. Imponerande siffror per capita även sett till Bollnäs kommun med 26 tusen invånare.

Hammarby har spelat väl hela säsongen men det är inte utan bitterhet jag säger Grattis till SM-guldet!

 

25 är inte möjligt

Jag minns från när jag gick i gymnasiet hur flera ungdomsförbund mötte varandra i en debatt i aulan. Om jag minns rätt blev det inte så mycket debatt utan mer redogörande för åskådningar och sedan är det slut; ungefär som SVTs program Debatt. Nu läser jag om hur många skolor avstår från att ta emot politiska partier. Reportrar och rubriksättare utgår ifrån att valet görs alena för att slippa bjuda in partier som SD.

Däremot kan praktiska skäl göra det nödvändigt att utesluta vissa partier.

– Det är ju 25 partier som ställer upp i riksdagsvalet, det är Pensionärspartiet, Piratpartiet, Sverigedemokraterna och allt vad det nu är, och av praktiska skäl måste man ibland göra avgränsningar, man kan inte ta in 25 partier, säger Jan Björklund.

Kan inte? Är du helt säker på att är omöjligt?

Vilka praktiska skäl skulle kunna finnas som rättfärdigar att neka vissa partier? Uttalandet skulle kunna syfta på partier som inte har möjlighet att skicka representant. I så fall är uttalandet endast tomma ord. Om vi bortser från svar situationer bortom skolans kontroll; hur är att neka vissa partier av praktiska skäl förenligt med att skolan ska vara opartisk?

För övrigt så har både SD och KD 3,8 procentenheter i senaste väljarbarometern. Jag är skeptisk till att behandla SD som He-Who-Must-Not-Be-Named. Politik måste tåla att synas i sömmarna och jag tror vi väljare har mycket att vinna på att så görs.

 

Bollnäs till SM-final

Efter att ha varit i underläge 1-2 i matcher så var det Bollnäs som i den femte och avgörande semifinalmatchen i Sandviken gick segrande ur striden. Giffarna är alltså klara för SM-final. Senast Bollnäs spelade final var då de tog SM-guld 1956.

Av det jag sett under min uppväxt i Bollnäs så är det som utmärker laget hur bra dess tolfte spelare är. Några exempel från SVT Play:

• Vid intervju inför matchen så är  ”Vi har bra stöd på läktaren, oavsett att det är bortaplan” det första Ville Aaltonnen nämner, innan han går vidare in på hur bra form laget är i. (4:12 in i klippet)
• I 89:e matchminuten (1:56:26 in i klippet) säger kommentatorn ”Nu är det Bollnäsklacken som hörs”. Matchen gick i Sandviken men jag tyckte det lät som Bollnäsklacken mest hela matchen.
• Eftersnacket efter den fjärde semifinalmatchen är bitvis svårt att höra då klacken tackade av laget efter matchen.

Jag är imponerad av Patrik Larsson som trots brutet näsben kom tillbaka senare i matchen. Även om det var länge sedan senast någon blev skadad så verkar det inte helt vettigt att försöka stå i vägen för någonting som åker i över 150 km/h. Idrotten har märkliga inslag.

En liten detalj jag skulle vilja lyfta fram rör målsättning. Jag noterar att Bollnäs GoIF/BF under 2006 instiftade en gemensam målsättning/policy för föreningen och mer specifikt att ett av delmålen var att Bollnäs Bandyns herrlag skall spela i en SM-final inom 5 år. Glädjande att se en förening som inte spelat final på ett halvsekel våga sätta en sådan målsättning och roligt att det går vägen! Tilläggas kanske bör att klubben rönt andra framgångar. Då tänker jag främst på vinsten i World Cup 2005.

Nu förväntar jag mig SM-guld. Håller tummarna!

 

Är det dyrt att hyra film hemifrån?

Reklam från lovefilm.se ledde till samtalsämnet att hyra video genom tv-box. Då jag själv vänder mig till OVGuide, TV Shack, WatchXOnline, mfl när det väl avsätts tid till TV-tittande så borde jag kanske infoga en reservation för att det kanske är jag som inte förstått.  Jag tycker videouthyrning via tv-boxen verkar dyrt.

Väljer man att jämföra med hyra från videobutik så får man värdera besväret att besöka videobutiken. Att videobutikerna trots allt fortfarande lever kvar kanske dels beror på att hyra via boxen inte är billigare än det är, att videobutiken har merförsäljning som snacks och att videobutiken kan erbjuda samma service som filmtipset.se fast personligare.

Med vilket perspektiv man ser på priset väljer jag att utgå från två frågor. Hur mycket kostar det att driva? Hur mycket går det att få konsumenten att betala? Det som gör att jag upplever det som dyrt är att jag ser framför mig hur tjänsten borde vara betydligt billigare att driva jämfört med tex videobutiker eller att posta dvd-skivor och returkuvert till kund. Utvecklingen kommer inte kunden till godo. Effektivare distribution ska istället användas till större marginaler. Det heter att som man frågar får man svar, men vad frågar kulturskaparna för att undgå att se hur det sticker i ögonen på konsumenten?

Samtidigt verkar det som att man till läsplattor kommer att kunna antingen köpa bokfiler eller besöka ett bibliotek och låna den utan kostnad. Ser med spänning fram emot att se hur digitala bokfiler hamnar i pris jämfört med deras inbundna motsvarigheter.

För övrigt så är det inte månadsavgiften för last.fm som gör att jag fått ge upp att använda den tjänsten i mobilen. Problemet är att operatörens pris för datatrafiken blir för hög. Hur rimmar det med att operatörerna ska tvingas avgiftsbelägga uppkopplingar i stil med kassettavgift?