In English


Något som tyvärr börjar höra till vanligheterna är att jag får reda på speciella datum i efterhand. Det är helt och hållet mitt eget fel och förklaringen är så trivial som att jag inte tittar vad min rss-läsare hämtat hem tillräckligt regelbundet. Med för många feeds i listan över prenumerationer finns det mer att läsa än jag hinner med och inte helt ovanligt är att man skummar efter intressanta poster och därefter markerar rubbet som läst.

Om man därtill lägger att jag efter inhämtande av information ofta tar dagar på mig att grubbla, glömma bort, komma på igen och på så sätt avväga om det verkligen är viktigt nog att skriva om så känns det speciellt på mer än ett sätt att skriva den här posten. Imorgon är nämnligen ett sånt där speciellt datum.

Religiöst är jag agnostiker och politiskt har jag mer eller mindre eftersträvat något liknande. Engagemang och munhugg kring enskilda frågor men aldrig varit ansluten till något parti och endast en handfull har någonsin fått veta vad jag röstat på. Ända sedan starten av Piratpartiet har jag intresserat följt utvecklingen från kulisserna. Ideologiskt har PP varit tilltalande då det utan tvekan bäst representerat min vilja i vissa särfrågor. Ett dilemma var att partiet helt avstod från att ta ställning i många andra för mig viktiga frågor. Jag återkommer till det.

En sak som gjorde mig mycket förgrymmad var namnet. Inte för att jag inte förstod tankegången bakom att acceptera det från motståndarna redan etablerade namnet Pirat, utan för att jag inte hade en aning hur jag skulle kunna förklara ett asociemang med pirater inför min familj. De hänger så lätt upp sig på namn. Det stod i tidningen att den där lagen bara är till för att jaga pirater som ägnar sig åt stöld. Staten övervakar för att den bryr sig om och du har väl rent mjöl i påsen? Suck.

Det sägs att mamma alltid vet bäst. (Hur nu ett sådant uttryck har kunnat överleva i vårt patriarkala samhälle.)  Ett annat uttryck är att man inte ska prata politik med folk man bryr sig om. För att avbryta konversationer som varit på väg ur spår har kära mor vid några tillfällen uppmanat att; om det nu är så viktigt, varför engagerar du dig inte politiskt?

Faktum är att jag seriöst överväger att göra ett ställningstagande. Jag upplever att det här partiet faktistk har örat mot marken istället för fingret i luften. (Inför valrörelse lätt fuktigt för att känna av hur de ska vända kappan. När det sedan kommer till kritan så har jag allt för många gånger upplevt att det parti jag röstat på vikt sig utan fight eller ändrat ståndpunkt i de frågor som var viktiga för mig och låg till grund för min röst. Ni får ursäkta men jag upplever det som ett uppsträckt långfinger mot mig som väljare.) Jag känner mig inte som någon eldsjäl med ett brinnande intresse och mitt strå må vara litet men imorgon vore onekligen en bra dag att dra det till stacken.

Syftet med den här posten är högst oklart. Kanske är det som gammelmedia säger att bloggar bara är som dagböcker fast digitalt. Något egentligt mål att övertala andra har jag inte. Inte heller behöver jag bekräftelse då detta helt och hållet är mitt beslut. Möjligen kan det vara att jag – då jag själv väljer – gillar att vara öppen och ser de som en självklarhet att ett avslöjande (i brist på bättre ord) följs upp med någon form av förklaring. Det bästa jag kan ge som förklaring är en hänvisning till den text som blev mitt wake up call. Fler länkar blir det i en post om några dagar. Jag ska bara grubbla, glömma bort, komma ihåg och avväga om det verkligen är viktigt nog att skriva om först.

Vad är det då för speciellt den åttonde december?

Utsidan.se anordnar en fototävling och jag tänker ta chansen att få en bild bedömd. Mitt problem är att välja vilken bild som ska bli mitt bidrag. Ett urval av bilder jag fastnat för så här långt i genomgången av bildarkiven återfinns nedan.

Humla

Humla

Simultanförmåga

Simultanförmåga

Humla

Humla

Fjärilar i magen

Fjärilar i magen

Young geese

Young geese

Burning sky

Burning sky

Anas platyrhynchos

Anas platyrhynchos

Slutligen en favorit som är i stående format. Dessvärre antar jag att bilden man skickar in bör vara i landscape.

Today at the Aikido exercice I’ve been practicing with among others a girl who doesn’t speak Swedish. Before I continue I’ll shortly try to describe Aikido for those of you who arn’t familiar with it. Aikido is a martial art that – to quote Wikipedia – can be categorized under the umbrella of grappling arts. It is very much about redirecting rather than opposing attacks and the techniques involves alot of holding each others by the arms or by the clothes.

When practising a technique today she kept saying ”Grab me!” and I had a hard time not to smile. Either she didn’t see anything funny about it or she liked seeing me struggle pretending it didn’t move me, because she kept repeating the phrase a lot. Tomorrow my facial muscles are going to ache from excessive exercise.

Have been going through old photos and screenshots and among other things I came across some that brought WoW-related memories back. This post will be dedicated to those flashbacks.

Through American open beta, Korean beta, European final beta and released game level 1-60 and all the way to farming Molten Core I was playing with a guild called Pantheon, which later on after a merge became Pantheon Blades. Had a lot of fun and in some sense those days before raiding, when everything was new was the most fun I’ve ever had in WoW.

Judgement Day

Judgement Day

The European Final Beta ended with an event called Judgement Day. Dedicated on playing a warrior in the release I played a priest in FB just to get the point of view of those who were going to keep me alive. Though I’ve been playing most classes the character in this screenie is (read: was) my highest level priest ever. In the Korean beta we tried out what playing horde was like.

Main Tank in Molten Core

YOU ARE THE BOMB!

This picture shows my character Bwian, who was one of the tank spec warriors in the guild rotating for the main tank role. About to take on a fire damage boss one can see that I’m wearing fire resistance gear. I remember having a peak fire resistance at over 500. Note that it was a peak value. When later on fire resistance was nerfed with a cap I had no trouble at all reaching cap and simply changed a few pieces in my gear to get more stamina.

Anyway after playing for a very long time together things came to an end. We took a few bosses down in Blackwing Lair but ran into a brick wall. The fractures in the guild became more obvious and after a few revival attempts it ended up with people going separate ways.

3-man Scholomance

3-man Scholomance

At that time I turned to playing other characters. With lots of people on friends and the guild list getting shorter by the day few had any interest in doing 5-man dungeons and the attempts on getting raids going turned out to lack the manpower needed.  I turned to PvP. I kept an eye on the LookingForGroup channel and once in a while joined in if I found one who looked promising. That was how I met two players of Ambassadors of Truth. Long story short I applied and got accepted by AoT. It wasn’t a trade down but I shortly realized that the spirit in AoT was like-minded with my ambitions. AoT was (and still is) a guild that had what Pantheon used to have.  A good social foundation, and the raiding just worked itself out. The screenshot above is one of my favourite moments. I was part of the team that were first to beat one of the AoT Challenges, killing Ganding 3-man.

Balnazzar downed by a group of Warriors

Balnazzar downed by a group of Warriors

Another of those AoT challenges were to take Balnazzar down with characters all from the same class. One would have expected a versatile class such as druids or paladins to be the first to beat that challenge but it was a bunch of warriors who nailed him first. If memory does not fail me two other teams completed this challenge. A group of warlocks and a group of hunters. Please correct me if I’m wrong.

Ambassadors of Truth Christmas Card of 2006

Ambassadors of Truth Christmas Card of 2006

This one explains itself pretty well on it’s own.

With the release of the expansion I had the chance to change class and ceased it. Ever since I’ve been playing a druid. Almost all the time since then I’ve been feral spec. I love the versatality of the class. Some of greatest memories from PvP was when I as a level 60 druid had highest possible speed in every shape. I was able to prowl in and steal the flag using dash to get away or if the situation was hot I was able to carry it away having well over 20k armor in bear form. And I was moving slightly slightly quicker than those trying to hit me. When in a premade with among others Amrahil we were unstopable.

Leveling up to 70 and raiding with AoT was an honor and a joy. However the killings by the blades of AoT are documented well elsewere so I won’t mention any of that in this post. Also, one can’t have flashbacks to think that have not been forgotten.

Pull more of them!

Pull more of them!

Amra is a friend from Pantheon who though we went separate way kept in contact. At level 70 I used to tank for them in 5-man farming runs (doing the same instance over and over repeatedly until some random loot dropped) at occasion. As a tank my instructions were to never ever pause for mana unless told so. The above screenshot is from one such run. In order to clear the place as quick as possible one of the players were to mount up, ride around and train as many of the mobs as possible. We spent longer time waiting for the rider to come back than killing everything. There was never a chance to loot them with all corpses on top of each other.

farewekk

farewekk

This far into the post I was thinking about how to end it. I can’t think of any better way but when with the word, farewekk!

I lugnet efter stormen, det nästan ofattbara antiklimax som infann sig efter omröstningen, så har jag funderat kring det här med privat kommunikation. Utöver grubblande så har jag även fördrivit tiden konstruktivt. Har gått från nästan uteslutande teoretiska kunskaper om kryptering, autentisering, verifiering, signering, etc till att numera ha praktisk erfarenhet av att installera och använda GnuPG, Enigmail, FireGPG och Vidalia/Tor.

Vissa addons som jag har haft installerade en längre tid har jag lärt mig mer om. Jag syftar på Off-the-Record och kan även nämna pidgin-encryption. Nya erfarenheter har jag fått både genom att hjälpa andra men fram för allt genom att fler i kontaktlistan börjar ha stöd för olika typer av kryptering och man fått en nystart i att leka och testa.

Eftersom att jag ägnar den här posten åt att namndroppa olika tjänster som underlättar att en privat konversation hålls icke-publik nämner jag även några tjänster som jag personligen inte fattat tycke för. Jag har inga nya erfarenheter eller färska minnen av SecureIM då jag inte använder Trillian längre. Hoppade över att testa Flexcrypt då gratisversionen bara tillåter kryptering mot tre adresser. Jag ser inga fördelar med Flexcrypt jämfört med GPG så valet är enkelt.

Ett program som visserligen inte är någon favorit men som åtminstone verkar intressant nog att klara sig från avinstallation är Simp. En uppenbar nackdel med Simp är att det bara är light-versionen som är kostnadsfri. Man bör ifrågasätta tillförlitligheten på att köra crackad propreitär kod, när det finns alternativ. Om du anser den tillförlitlig, go ahead, bara du ställer dig den frågan innan du bestämmer dig. Personligen föredrar jag programvara som finns fritt tillgängligt för signerad nedladdning och vars kod har granskats av oberoende och utomstående. Så till fördelarna med Simp: det är inte en plugin eller addon utan ett program som man skickar sin vanliga chat-trafik genom. Dina kompisar som av någon oförklarlig anledning biter sig fast vid MSN Live och vägrar gå över till Pidgin/Miranda/Trillian kanske föredrar en sådan lösning. Personligen använder jag Pidgin för att slippa ha flera klienter igång så att använda Simp vore ett steg tillbaka för min del.

Att jag inte ägnade fler ord åt de program som faller mig på läppen i den här posten är för att jag planerar att göra en genomgång av dem inom kort. Då kommer jag kort att förklara varför just de programmen rockar och sedan ägna tid åt vilka plugins/addons som gör mitt liv lättare.

Det blev en liten utvikning om vad jag har provat på och mina intryck av olika program. För att återknyta till där jag började – mina funderingar kring det här med privatliv. För egentligen, är det verkligen någon som bryr sig om vad lilla jag skriver? Å ena sidan, vet jag inte så därför borde man ta det säkra före det osäkra. Å andra sidan kräver det mer ansträngning än att inte bry sig. När jag var mitt upp i att installera ytterligare någon krypteringsprogramvara stannade jag upp och reflekterade över vad jag egentligen höll på med. Att kryptera trafiken och sedan inte utbyta några hemlisar, påminner inte det som när man inom datasäkerhet i princip visar på en svaghet hos ett system men inte utnyttjar svagheten? Därav rubriken. Som jag var inne på i föregående post så är det en god idé att testa att man klarar av att installera nödvändig programvara och sätta upp en privat förbindelse innan den dagen kommer då man har en hemlis att utbyta. På samma sätt som en backup måste vara tagen innan systemet börjar krångla.

På tal om något helt annat så sneglade jag på bloggens statistik och upptäckte en glädjande nyhet. Följande länk – http://www.cypherpunks.ca/otr/#downloads – toppar numera listan över mest klickade. Utifrån det och vetskapen om hur många i min kontaktlista som har OTR vågar jag dra slutsatsen att det är betydligt fler än mina närmaste som läser den här bloggen. Den slutsatsen hade man i och för sig kunnat dra redan efter att ha tittat på totalt antal besökare på inlägget. Jag brukar inte ha speciellt bra koll på statistiken och blev hur som helst flerfaldigt glatt överraskad av att titta på siffrorna.

Fler som tittat på privat kommunikation men som inte blivit länkade i ovanstående text: SommarKatten föredrar Miranda och skriver om hur sin laptop är konfigurerad. Väl skrivet och flera bra länkar. Även hos Dumheter hittar man en genomgång av vad man kan göra för att skydda sig. Stillbildsfotografen har en guide specifikt för dem som sitter med hotmail, inklusive hur man via addons kommer åt eposten utan POP/IMAP. Mest för de fina bildernas skull så blir det en länk till atte.

PicLens is a very comfy addon available for most browsers. It makes browsing images easier and more pleasureable. The video above doesn’t make the experience justice so I suggesting trying it out. Download it f.o.c. here!

You should also have a look at a pretty cool demo of how PicLens can be used together with Zcam.

Some of the photos shot during my stay in Oslo.

Operaen

Operaen

Vigelandsanlegget

Naked bodies in the Vigeland sculpture park

By clicking the photos above you’ll find additional photos uploaded to flickr and Panoramio. On top of that there are some photos available at Picasaweb and Facebook.

Nästa sida »