Det här är ett inlägg med anteckningar från en maffiakväll. Maffia är ett socialt sällskapsspel med asymmetrisk information. Det är ett rollspel där man inte vet vad de andra spelarna har för roller.

Vi hade med kakor. Det var uppskattat och refererades till förvånansvärt många gånger i diskussioner om vilka som gjort något misstänkt eller gynnsamt för byn.

Kvällens första spel började med att Erik blev mördad. Om minnet är rätt så var vi 14 spelare. Första dagen blev maffiamedlemmen Lina hängd efter att ha trasslat in sig på frågan om hon var maffia. Sedan lynchades och mördades det ganska gott om bybor. Det hela vände till byns fördel igen efter att maffia-Johan (dvs undertecknad) försvarat sig för ihärdigt och dragit misstankarna emot sig. Olle var ensam maffia kvar och lyckades hålla sig utom misstanke. Med fyra personer kvar valde byn att gå till natt utan lynchning. Bland de tre som var kvar lyckades byborna Helene och Sigge komma överense om att det var Olle som var maffia och byn vann med minsta möjliga marginal. En spännande första match där nykomligen Helene höll sig vid liv genom hela spelet.

Spel nummer två så var vi 17 stycken. Första lynchningen hängdes en Don eller maffiaboss (visas som god vid undersökning). Olle hade blivit anklagad för att vara lik sig själv från förra spelet då han var maffia. Undertecknad spelade watcher och blev mördad andra natten. Innan jag dog hann jag se att Helene hälsade på hemma hos Markus. Då jag som död kunde konstatera att Markus var vid liv hade jag goda skäl att anta att Helene hade en god specialroll. De flesta icke dödande specialrollerna är goda. Antagandet visade sig vara riktigt. Helene var polis och hennes role claim blev den första snöbollen i ett lavinartat resonemang som med 7 personer kvar resulterade i att den enda kvarvarande varulven lynchades. Polisen pekade ut en bybo som god och en spelare som ond. Den onda spelaren replikerade med role claim Miller (passiv specialroll – bybo men visas som ond vid undersökning) . Vid förestående hot om lynchning gjordes role claim av så väl role blocker som vigilant. Då allas historier stämde överense beslöt sig byn att lyncha den tystlåtna nybörjaren som fram tills innan lavinen var utom misstanke.

Tredje omgången gjorde jag något så ovanligt som en role claim första dagen. Bakgrunden var att jag tidigt frågades ut grundligt angående eventuellt minspel då spelledaren berättade att två mördats första natten. Det brukar sällan finnas mycket att gå på första dygnet så det fanns risk att byn under tidspress skulle kunna falla tillbaka på att vilja lyncha mig eller att jag skulle bli undersökt under natten. Mitt rollkort var den skjutgalne bybon – alla som besöker mig på natten blir skjutna. Efter en del gruvande valde jag att bekänna färg och gick ut med att det vore en dum idé för positiva specialroller att granska mig nattetid. Byn köpte detta och maffian likaså vågade sig aldrig på att mörda mig. Detta gjorde att jag hängde mig kvar till slutet. Efter några omgångar hade byn lynchat maffia, bybor och en seriemördare. Av de ursprungliga 14 återstod 6 och övertygade om att det endast återstod en maffia valde byn att lyncha en av de två mest misstänkta. Vi lynchade tyvärr Helene som var bybo och vad vi inte visste var att det återstod två maffia. Maffian gick till natt och avslutade med lyncha mig som sista bybo. Kudos till Henrik som lurat oss upp på läktaren.

Annonser

Det här är en fristående uppföljning på en tidigare post.

I likhet med ovanstående sätter jag några tankar på pränt främst för att på så sätt inpränta dem i mitt eget minne och dra lärdom, men ger även den intresserade möjlighet att ta del av mina erfarenheter.

Kvällens första omgång missade jag pga sen ankomst.  Nu var jag inte senare än jag räknat med men lik väl för sen för att vara med på första omgången. De började med (om jag minns rätt) över 20 personer och räknade därför med att hålla på en stund. Efter att ett antal personer ur det spelet blivit mördade och lynchade fanns tillsammans med oss sent anlända tillräckligt många åskådare för att kunna starta ett nytt spel parallellt. Vi var 9 personer.

Rollkorten delas ut och det blir natt. Min roll var one shot vigilante så första natten avstår jag från att nyttja min förmåga. Det blir morgon och innan spelledaren släpper ordet fritt till byn redogör han för nattens händelser. Sedvanligt har det skett ett mord och till min förvåning är det jag som är död.

Som mördad får jag inte delta aktivt i spelet och ägnar första dagen åt att försöka lista ut vem som är maffia. Utan att få säga ett ord lyssnar jag kritiskt på allt som sägs på jakt efter min mördare. När andra natten kommer väljer jag som åhörare att inte blunda och får därmed veta vilka två som är maffia. En av dem hade jag som synnerligen misstänkt pga en felsägning om mig som dessvärre ingen av de levande byborna lade märke till. Den andra hade jag så långt förbisett som maffia. Att sitta med facit i hand öppnar upp för vissa lärdomar. Jag lägger under det fortsatta spelet speciellt märke till hur galant maffiaspelarna flera gånger lyckas avbryta andra  spelare precis då någon börjat på ett helt korrekt resonemang som skulle leda till ett korrekt utpekande. Med planterade felspår lyckas de få spelaren att tappa tråden och utpekandet uteblev.

En bybo (värdinnan) är inne på rätt spår med ett resonemang kring varför just jag blev dödad första natten. Hon lägger fram antagandet att den som pekade ut mig att dö inte var medveten om att jag nyligen anlänt och inte haft tillfälle att delta i någon omgång ännu. Ingen ifrågasätter om antagandet är felaktigt men diskussionen om vem som visste vad blir avbruten med andra resonemang och följande natt blir hon mördad. Med många andra (felaktiga) spår att gå på faller detta spår i glömska i och med hennes bortgång. Maffian vinner slutligen spelet.

När båda spelen är avslutade inleds en omgång för dem som har tid att stanna kvar så pass sent. Denna omgång agerade jag felfritt enligt protokollet men hade käpprätt fel spår i mina resonemang.  Mitt grövsta nybörjarmisstag var att jag gjorde helt fel tolkning av en ganska tydlig vink. När en spelare uttryckte att hon hade en dålig känsla om en annan spelare tyckte jag det lät väldigt märkligt att vilja framföra misstanke utan att presentera någon grund. Så här i efterhand var det väldigt uppenbart att spelaren var polis och mycket riktigt pekade ut en maffiamedlem. Note to self.

Mitt andra mindre lyckade drag var att ifrågasätta en spelare som gjort ett utfall med orden ”Häng mig då!” och jag tyckte det var uppseendeväckande att ta till sådana ord i ett läge där personen inte var under så värst mycket press. Då jag kände mig ganska vilse den omgången, hade fattat misstanke mot honom och för att inte verka inkonsekvent var jag bland de röstade när vi senare lynchade honom.

Till mångas förvåning tog spelet slut tidigt. Det visade sig vara ett för byn mycket svårt upplägg med 3 maffia och en seriemördare utav 11(?) deltagare totalt. Hela 6 spelare var kvar i livet i gryningen då spelledaren utropar att spelet är över.  Då 3 av de levande var maffia hade byn ingen möjlighet att vinna. Spelledaren hade tänkt att seriemördaren skulle råka döda åtminstone någon maffia men det ville sig inte. Efter en rad av oskyldiga bybor så var seriemördaren den första bad guy som leddes till galgbacken.

Resultatmässigt blev det för min del två förluster med byn.

Inför att spela det sociala spelet Mafia började jag surfa runt och hamnade så småning om på mafiascum.net som har en långt mer omfattande wiki än wikipedia och det även erbjuds spel i forumform. Min nyfikenhet och den mycket stora mängden material gjorde att jag ägnade längre tid än planerat åt att läsa på inför spelkvällen.

Därför var jag inte helt oförberedd när den första omgången drog igång. Utifrån vad jag hade läst mig till i förväg hade jag några teser som jag efter kvällens erfarenheter känner ett behov av att ifrågasätta.

Om en person ställer jobbiga frågor, tar upp intressanta resonemang och är bra på att gräva är det av intresse för maffian att tysta denne. Personer som är mer godtrogna och lättmanipulerade utgör en lägre risk. Maffian är ofta i sitt utredande av andra något hämmade av att de ju faktiskt sitter inne med facit och låtsas vara en bybo. Av den anledningen är det i byns intresse att alla är aktiva, ifrågasätter och höjer svårighetsgraden för att framstå som en townie. Det går att argumentera för på många olika sätt men min tes var att det ligger i bybornas intresse att alla är aktiva men det kan vara en risk om man som ensam person utmärker sig genom att vara mer på hugget.

En andra tes måste jag så här i efterhand tyvärr erkänna att jag antog sann efter att ha läst det på internet. När jag nu läser om OMGUS på nytt inser jag att jag även hade dragit för stor växel på frasen. Min tes var att det vid en anklagelse endast verkar mer suspekt om man svarar med att anklaga någon annan. Värst framstår man om man besvarar anklagelsen med att anklaga sin anklagare. Jag resonerade att man istället bör framföra sina misstankar direkt när de föds, när man får vatten på sin kvarn eller möjligen när någon annan sätter den misstänkte under press. Nackdelen med det senare är att man riskerar att framstå som någon som håller med föregående talare.

Det var tankegångarna inför kvällen. Då klockan är sent och jag precis mottagit ett natti per sms är det hög tid att redogöra för hur kvällen gick. Vi spelade tre spel.

  • Första gången blev jag lynchad dag 1 och spelet vanns så småning om av en self aligned seriemördare. Seriemördaren dödade båda maffia. Uteslutande oskyldiga blev lynchade.
  • Även andra gången vi spelade blev jag lynchad dag 1. Även om grunderna var lösa visade det sig denna gång vara ett riktigt utpekande då jag var mafia. Spelet vanns av byn.
  • Tredje omgången fick jag rollen som vigilant. Med min bakgrund som tidigt lynchad bestämde jag mig för att dra nytta av min färdighet och pekade därför under nätterna ut 3 personer på grunder lika vaga som dem som lett till omröstning.  Då det rörde sig om siblings dog 4 personer genom mitt pekande och av dessa var 2 maffia. Totalt under spelet dog 2 maffia och den tredje rackaren tog hem segern. Uteslutande oskyldiga miste livet på galgbacken. Ingen maffia dog till följd av lynchning.

Trots att jag ensam stod för allt maffiadödande i sista spelet kan jag inte sticka under stol med att jag bidrog till att sätta byfolket i en svårare sits genom genom att gissa fel och döda först en tracker och sedan en sibling cop. Den första dog då jag uppfattade det som att han tidigt outade att han hade en specialroll, dock utan att specificera vilken. Att göra det tidigt i spelet utsätter honom själv för en risk att bli dödad av maffian på natten om det inte så att han är maffia och bluffar. Av den anledningen valde jag att skjuta honom den andra natten. Min tanke var att han antingen var dödsmärkt av maffian eller maffia så jag skulle antingen döda en maffia eller sätta en kula till i en redan död good guy. Då maffian inte alls hade dödsmärkt honom gav hans död upphov till diskussioner om en eventuell seriemördare.

En serie händelser som tolkades olika ledde fram till en del glåpord. En spelare utgav sig själv för att delge sitt maffiasyskon och rentvå två personer som han haft möjlighet att undersöka i egenkap av polis. Dock gjordes outandet något svävande och sedan lades locket på som om inget hade sagts. Jag uppfattade det vid eftersnack som att tanken var att maffiamedlemmarna inte skulle få mer information att gå på. En förfrågan om ett förtydligande vad personen menat med maffiasyster lämnades obesvarad vilket ihop med ett avvikande beteende jämfört med tidigare spel och det märkliga utspelet som sådant gjorde att jag fattade misstankar. Då den person jag trots detta planerade att döda denna omgång blev lynchad fattade jag snabbt ett nytt beslut på magkänsla och tidigarelade handling mot vad som visade sig vara en sibling cop. Det var efter att ha prickat in två town aligned specialroller som det konstaterades att det antingen är en seriemördare eller en idiot till vigilant som dödar folk utöver maffian. Jag kunde föga nöjd konstatera att mönstret inte alls matchade random killing. Till råga på allt förväxlade byborna offren och utgick från att det var maffian som låg bakom de mord jag utfört och vice versa. Dessvärre kunde jag ju rätta dem och då utöver mig själv endast maffia satt inne med vem som hade stått för vilket mord vågade jag inte föra resonemanget i rätt riktning med risk för att dra på mig maffians uppmärksamhet.

Dagen efter det blev jag övertygad om vilka tre som var maffia. Tyvärr räckte inte det till seger då jag dumt nog höll min övertygelse för mig själv och andelen 3/6 maffia omöjliggjorde för oss att lyncha någon av dem. Den natten visste vi att det maffiasyskon som genom sin roll var länkad med den avlidne polisen skulle självdö och jag sköt den person vi försökt att lyncha. Hade vi kunnat lyncha skulle jag iofs pga ett missförstånd ha skjutit ett extra skott i det syskon som samma kväll ödesbestämt skulle ta självmord. Samma kväll dödade maffian mig och i det 1/3-läge som uppstod lyckades maffioson prata med sig en av de andra spelarna till en sista felaktig lynchning vilket resulterade i redan nämnd seger för maffia.

Så vad kan man dra för slutsatser?

Vad gäller mina teser så inbillar jag mig att jag de gånger jag blev lynchad blev jag det till följd av att jag inte försvarade mig själv mer. Jag var en av de spelare som resonerade lite för mycket och borde spelat mer. Tex delade jag vid några tillfällen inställningen att byn tjänar på att hänga någon och jag kunde ha mina misstankar men ville ändå nyttja mer tid till utfrågning och resonemang.

När det gäller min tes om att lättmanipulerade spelare är mindre riskabla för maffian och mindre värda för byn står jag fast vid tesen men ställer mig frågande till om det verkligen är så det spelas  i praktiken. Min uppfattning är att spelare som antingen anklagar eller anklagas tidigt i spelet (på lösa och inte ovanligen felaktiga grunder) oftare blir lynchade än spelare som legat lågt och inte deltagit i häxjakt eller tagit upp och/eller följt egna spår. Utifrån mitt ännu snävt begränsade underlag anar jag mig till ett mönster att spelare som försöker ställa någon annan än den man själv misstänker mot väggen kan tolkas som desinformatörer och att att personer med från tongivande avvikande uppfattning oftare röstas ut än spelare som undviker att ta ställning.

Avslutningsvis gillar jag visserligen inte skrockfullhet men nästa gång tänker jag inte välja ett away message som länkar till samma bild som senast.

Uppdaterad. Städade bort en del självklarheter för att korta ner texten och infogade några saknade ord där meningarna var ofullständiga.