Antligen lite lugn och ro. Kanske ar det for att man tidigare under resan agnat tiden at aktiviteter eller riktig lugn och ro i en solstol som jag inte haft en lugn stund att sitta ner och skriva.

Dagarna som gatt sa har det hant en hel del. Nagon av de sista dagarna pa forra aret red vi elefant. Syrran skrev om det sa jag namnder det bara. [Linas anm: Det var faktiskt pa nyarsaftonsdagen.]

Nyarsaftonskvallen firades pa hotellet. Det var en salig blandning av kulturella inslag och eld. Det var uppvisning med poi, fyrverkerier och rislyktor som svavade ivag ut over havet. Vid tolvslaget stod vi pa stranden och tittade pa hur olika resorts pa andra sidan bukten fyrade av for att bracka varandra. Pa avstand sag det mycket battre ut an det som vara vardar skot upp.

Dagen darpa var jag uppe tidigt for att titta pa soluppgangen. Nar ni i Sverige stod och skalade i skumpa sa var jag ute pa arets forsta loppass; nagon gang mellan noll och ett (svensk tid). Soluppgangen blev inte som vantat. Aven om jag borde ha insett det i forvag sa insag jag forst da att solen gick upp i oster, bakom bergen. Dimman som vandrade over bergen var hur som helst riktigt haftig och det var fantastiskt skont att springa i strandbrynet.

Men det straffade sig. Jag fick varmeblasor pa bade hoger och vanster storta. Blasorna lade sig efter nagra dagar. Da gjorde jag ett nytt forsok och gav mig pa nytt ut for att springa langs stranden. Denna gang barfota istallet. Nar jag kom tillbaka visade det sig att jag hade skurit mig pa snackskal/motsv och hade tva sma jack i en trampdyna. Ser ut att laka bra och sensmoralen ar att man ska ta det lugnt pa semestern.

Bast av allt hittills ar utan tvekan dykningen. Vi gjorde tva dyk pa Koh Haa. Forst pa Koh Haa 1 och sedan pa Koh Haa Yai. Andra dyket hade jag med mig en billig uv-kamera och knappte slut  pa en rulle film. Vantar med spanning pa att framkalla. Lite surt att rullen var slut nar vi mot slutet av dyket gick in i en grotta, genom ett hal i vaggen in i en annan grotta och sa ut igen. Nar man var dar inne och hade parkamraten snett ovanfor mot oppningen – vilken bild det hade blivit!

Nu borjar Lina bli lite otalig pa att fa anvanda datorn och med det satter jag punkt.

Fortsattning. Det visade sig att nagon inte hade packat klart – jag packade inte ens upp. Vi befinner oss i Phuket Town. Vi kom hit sent igar och aker vidare nagon gang mellan strax upp till om en timme eller senare. Alla tider ar lite flexibla. For att vara sa billigt ar vart boende riktigt bra. Snyggt kakel i badrummet men ett litet minus att avloppet i duschen ar kass. Det skulle ga snabbare om man lade sig med ett sugror och drack upp vattnet.

Anledningen att det inte blir nagon ny bild ar for att jag, se ovan, inte har packat upp och skivan ligger i tryggt forvar langt ner i sacken.

Igar natt gav vi oss ut for att hitta en restaurang som vi last om i Willmaguide (resebocker som skrivs av personer fran Amot – dvs det dialektala omrade som ordet onasut ar hamtat ifran) men hur vi an forsokte folja vagbeskrivningen kunde vi bara konstatera att vi masta ha gatt forbi. Vi gick fram och tillbaka och hittade olika kannetecken men sag inte sa mycket som en tillstymmelse av baren. En vanlig thailandare upplyste oss om att den hade stangt for tva ar sedan. Nackdelen med att anvanda aldre litteratur. Nar vi senare idag beger oss till Khao Lak sa lar  boken inte vara till nagon nytta alls, da den ar skriven preTsunamin. Ska bli spannande att aka till en stad dar alla byggnader ar yngre an fyra ar.

Uppdaterad med länkar.

Annonser