Butiken som ligger närmast ifrån min lägenhet har jag handlat i ungefär ett år, men innan dess och ett antal gånger sedan dess har jag levererat bröd dit. Det är ett extraknäck som jag ägnat mig åt för att inte glömma bort hur man kör lastbil. Pengarna är ärligt talat inte mycket att hurra för, men det roliga med en inkomst vid sidan av är att det är så lätt att låta de pengarna gå till nöjen och lämna den vanliga lönen till fasta kostnader och sparande. Den här helgen var tanken att söndagens körning bekostade lördagens dykning. En liten utvikning ifrån ämnet.

När man kör brödbil så backar man till med sin lastbil och vid de flesta butiker plingar man på för att bli insläppt. När man rullat in den eller de pall med bröd man levererar så frågar man butiken om de vill kontrollera leveransen. Ibland skriver de på ändå men oftast dubbelkollar de så att inget bröd slarvats bort längs vägen. Den här kommunikationen med butikspersonalen brukar leda till att man känner igen varandra och om man kör mer regelbundet börjar lägga namn på minnet och i vissa fall rent utav lära känna varandra.

Idag när jag var och handlade i min vanliga butik bestämde jag mig på impuls för att köpa en folköl till maten. Vanligtvis när någon frågar ”Har du leg?” på andra ställen än systemet (för de är nitiska) brukar min överraskade min kunna utläsas som ”Huh? Jaså, du tycker att jag ser så ung ut! Jo, visst har jag körkortet med mig.” innan jag fipplar fram plånboken en gång till. Den här gången när det är frågan om en butik där jag var övertygad om att alla i personalen sett mig komma körandes med en lastbil måste jag ha sett väldigt överrumplad och därefter fundersam ut innan jag avstod från att fråga om hon skämtade och plockade fram mitt C-kort.

Visst är det 18 som är gränsen för att få köpa folköl? Tänk att jag ser så ung ut! Bådar gott för att jag ska kunna vara i mina bästa år ända fram till dödsbädden. Eller är jag så dålig på att genomskåda när folk skämtar med mig?

Annonser