Nu har jag hunnit sova tre gånger sedan hemkomsten men det är i vaket tillstånd jag ägnar mest tid åt att drömma mig tillbaka till Alghero. Som väntat hade jag roligt med tidigare kända vänner och lärde känna flera nya under resans gång. Vi var ett sällskap på drygt 20 Wetterndykare ifrån Linköpingstraken. Tror vi var knappt 30 inklusive icke-dykare.
Heading for Capo Caccia

Heading for Capo Caccia

Dykningen lämnade ingen besviken, utom möjligvis en av guiderna. Han var besviken att det inte var mer undervattensliv att visa oss under nattdyket. Uppenbarligen brukar det vara väldigt gott om bläckfisk som jagar nattetid på just den dykplatsen. Vi såg mycket annat och det var mitt första nattdyk i vatten med för lite partiklar för att det skulle vara smidigt att kommunicera med ljuskäglorna. Sikten nattetid var svårare att uppskatta men dagtid hade vi sikt på 20-30 meter. Vattentemperaturen låg kring 21 grader, även på när man gick ner på 15-20 meters djup.

Inför nattdyket

Inför nattdyket

Om man ska leta efter något negativt så var det att italienarna inte hade samma säkerhetstänk som man är van med hemifrån Sverige. De var väldigt entusiastiska och villiga att visa upp bra dykning. På första dyket gjorde vi några enklare genomsim. Några dyk senare så tog guiderna med oss in i till en början stora grottor och vida tunnlar men framåt sista dyket är det väl tveksamt om det egentligen räckt med AOW; Egentligen borde man nog ha varit certifierad för grottdykning. Hur som helst var det en fantastiskt upplevelse!

Såg en hel del djurliv. Vi trodde att vi mötte en muräna i en av de trängsta passagerna men i efterhand har vi fått förklarat att det var en havsål. När en av guiderna pekade ut en eremitkräfta åt mig så tog det lång tid innan jag förstod vad det var jag tittade på. Det såg ju bara ut som ett hål med sand, tills den rörde på sig. Fiskar fanns det gott om. Mestadels förhållandevis små fiskar. Vissa pytte och en del som en handflata eller något större. Vi såg några få riktigt stora firrar.

Skälen att längta tillbaka är många. Utöver dykningen vill jag speciellt nämna två. Nämnligen maten och sanden.

Annonser