SD har länge varit en nyckelspelare i svensk politik. Det gäller att förhålla sig rätt till dem, dock inte nödvändigtvis med deras politik. Sedan tidigare etablerade partier vill locka röster från två grupper. Dels de väljare som överväger rösta på SD men även det rakt motsatta. Det har även blivit populärt att prata om hur mycket avstånd man tar från SD. Hur går det egentligen med att bemöta deras politik?

Tragiskt men sant kan man väl bara konstatera att de är ett problemparti. De är ett missnöjesparti, ett enfrågeparti och deras röster kommer ifrån personer som är missnöjda. Det utgår ifrån ett problem. Hur vore det om något parti för en stund såg till annat än symtomen och orkade bry sig om de bakomliggande orsakerna istället? Så länge problemet och missnöjet finns så har de även underlag för ett parti som representerar det missnöjet.

Våga erkänna att det finns ett problem! Var en del i att definiera problemet och agera för att vara lösa det! Sluta sticka huvudet i sanden! Vad uppnår ni egentligen med att jämföra vem som har svårast att se SD när ni blundar?

Som Ola & Potatisarna brukade sjunga:

jag ser så dåligt när jag blundar
jag ser nästan, nästan ingenting alls