SD har länge varit en nyckelspelare i svensk politik. Det gäller att förhålla sig rätt till dem, dock inte nödvändigtvis med deras politik. Sedan tidigare etablerade partier vill locka röster från två grupper. Dels de väljare som överväger rösta på SD men även det rakt motsatta. Det har även blivit populärt att prata om hur mycket avstånd man tar från SD. Hur går det egentligen med att bemöta deras politik?
Tragiskt men sant kan man väl bara konstatera att de är ett problemparti. De är ett missnöjesparti, ett enfrågeparti och deras röster kommer ifrån personer som är missnöjda. Det utgår ifrån ett problem. Hur vore det om något parti för en stund såg till annat än symtomen och orkade bry sig om de bakomliggande orsakerna istället? Så länge problemet och missnöjet finns så har de även underlag för ett parti som representerar det missnöjet.
Våga erkänna att det finns ett problem! Var en del i att definiera problemet och agera för att vara lösa det! Sluta sticka huvudet i sanden! Vad uppnår ni egentligen med att jämföra vem som har svårast att se SD när ni blundar?
Ibland när något går fel hamnar man i en situation där det känns som att alla skyller på varandra, alla är oförstående och ingen tar på sig någon skuld för vad som inträffat. Många gånger när SJ inte lever upp till förväntningar stämmer det nog att skulden i själva verket liggerpå Banverket eller högre makter, men som kund ska inte jag behöva göra SJs jobb och klaga på deras underleverantörer. En liten del av mig uppskattar spänningen och äventyret men den bestående känslan är ändå besvikelse.
Jag har förståelse att tågförare likt bilförare blir överraskade när något vitt börjar falla från skyn när vintern nalkas. Nog är det skönt att tågen åtminstone inte hamnar i diket men snö gills inte som oväder. Att det kommer snö till vintern är något man faktiskt borde kunna planera för. Jag har förståelse för att det kan vara problematiskt med anstormningar som vid jul, men det är inte omöjligt att lösa med god planering, god kommunikation och vid behov kreativa lösningar.
Hur planeringen var vet jag inte men kommunikationen lämnade åtskilligt att önska. Att jag blev försenad på vägen hem inför jul var jag beredd på. Jag höll tummarna att det inte skulle bli som den gång trappsteget frös fast i Södertälje. Då blev det 5 delsträckor mellan Linköping och Bollnäs. Den gången fick vi resenärer gång på gång höra att vi skulle ta ett visst tåg och att vi skulle få vidare instruktioner innan ankomst. Den gången blev jag också ungefär två timmar sen och ett av de minnen jag tog med mig var hur SJ trots strul hela tiden hittade nya lösningar och faktiskt hölls vi i rörelse hela tiden. Vi behövde aldrig stå still och vänta speciellt länge. Den här gången tog jag mig samma sträcka med endast ett byte, dvs planerat antal byten.
Försenad avgång. Lämnade Linköping 17:34 istället för som planerat 17:05. Informerades att tåget skulle ta igen förseningen och beräknades ankomma enligt tabell. Upptäckte för sent att twitter-personalen tagit julledigt så fick ingen information den vägen. Konduktören hade fullt upp med annat. Vid ankomst till Gävle var vi knappt en timme försenade. Flera passagerare var på väg att kliva av redan i Tierp då planerad ankomsttid sedan länge passerat och informationen var bristfällig. Inget utrop hade uppfattats. Strax innan Gävle ropades ut att ersättningsbussar stod och väntade oss på bussparkeringen. Tåget tömdes effektivt och kunde åka till lokstallarna men vi fick stå i över 20 minuter innan bussarna dök upp. Chauffören beklagade sig att SJ inte gjort bokningen tidigare så de hade kunnat vara på plats. Till följd av felräkning så var vi 14 personer som stod kvar när bussen mot Ljusdal via Ockelbo och Bollnäs var fylld. Efter ytterligare 10 min i kylan var minibusstaxi på plats. Taxikillen höll hastighetsbegränsningarna och släppte av en person i Kilafors. Inte riktigt 2 timmar försenad men rejält hungrig och trött anlände jag till resecentrum vid tolvsnåret.
SJ, det som gör att jag skulle ge er lägre betyg i en NKI-undersökning är bristerna i kommunikationinternt och gentemot resenärer. Jag överhörde tågvärden prata med busschauffören om förseningen. ”I det här väglaget är det bromsarna som blir problemet för oss. Vi får ju inte köra fortare än 120.” Med reservation för att citatet är hämtat ur minnet. Hade ni det i åtanke när ni räknade med att köra ikapp förseningen? Missade jag utropet när hastighetsbegränsningen nämndes eller uteblev den informationen?
Utropet att bussarna väntade hjälpte att tömma tåget, men ska man stå i kylan och vänta är det ett krav från min sida att få veta det så att jag kan klä mig ordentligt från början. Nu hade jag klätt mig för en kort promenad och att det skulle vara lätt att lossa på klädseln när jag satt mig i en varm buss. Kan inte tro att tågvärden med vilje felinformerade oss så det är SJs interna kommunikation jag vänder mig emot. Desinformation gör mig förbannad.
Med personliga biljetter och legitimationstvång vet ni inte bara hur många personer som är ombord och vart de ska. Ni vet exakt vilka individer vi är. Är det den överflödiga informationen som blev förvirrande? Hur kan ni med det underlaget misslyckas med att beställa buss för tillräckligt många?
Idag kommer tjejen att åka med SJ för att ta sig hit. Jag hoppas innerligt att hennes tåg ska klara sig ifrån förseningar. Annars är hon beredd att säga till på skarpen. =)
Till skillnad från Lasse så har jag jättemycket ordning på mitt liv. På min att-göra-lista har jag kunnat bocka för allt utom att sova, men det tänkte jag göra alldeles strax. Om en liten liten stund.
Alla klappar är inslagna och packade. Den säcken står redan på jobbet. Ett stenkast ifrån resecentrum.
Skidkläderna och lite andra kläder är omsorgsfullt nedpressade i en ryggsäck.
Biljetten är uthämtad. Trots att buss och bil haft mycket höga nöjdkundindex vid mina senaste resor blir det denna gång SJ som står för färden. För övrigt har jag hört att de numera erbjuder möjligheten att boka biljett via mobilen. Något jag efterlyste för ett litet tag sedan.
Föreningens bokföring är klar, så när som att jag inväntar ränteintäckt vid årsskiftet.
Jag har nyss bloggat om julgodis. Nu känner jag mig redo att åka hem och känna doften av gran!
